De magiska kakformarna har ändrat allt. De är fantastiska - stoppar man en kaka i dom så kan man ta ur den hur många gånger som helst. En kaka räcker till hur många som helst. Aldrig behöver vi fråga oss om vi ska äta kakan eller ha den kvar, äntligen kan vi dela med oss av våra kakor till alla som vill ha.
Vilka kakor det finns. Alla delar med sig av sina kakor, alla hittar på nya kakor. Vi smular sönder varandras kakor och använder för att göra nya kakor. En av mina nya favoriter är kakor med lakrits och mint - jag skulle aldrig ha drömt om den kaksmaken förut!
Bagerinäringen
Bagerinäringen är inte så glad. De började tidigt propagera för att det var stöld att kopiera kakor. De hotade med kakrätten - Som var till för att reglera förhållandena mellan olika bagerier och proffsbagare. Nu skulle de plötsligt använda den mot oss, och våra privata kopior av kakor.
Lite förvirrade blev vi över lag. Vi har växt upp med att kakor kostar. När det krävdes ett stort bageri för att göra kakor åt många så var det ju också rimligt att de kostade. När de som ägde bageriet kunde tjäna massor av pengar var det naturligtvis rimligt att även bagarna skulle ha betalt. Därför lät det ju bra när en del bagare skrek "vi har rätt att få betalt för vårt arbete". Vi har alla en inlärd moral från innan de magiska kakformarna fanns
Samtidigt så tedde det sig helt absurt i praktiken. Varför skulle vi neka någon hungrig kakor när vi hade en magisk kakform? Det är ju höjden av snålhet och missundsamhet. Den intuitiva moralen sa åt oss att dela med oss - och det gjorde vi. Till en början med lite moraliska tvivel, men med tiden förstod vi att de magiska kakformarna ändrat allt. Bagerierna behövdes inte längre. Bagarna var bara som oss för vi bakade ju också - vi älskade de bästa bagarna och deras kakor mer än någonsin - och vi kunde prova så mycket kakor vi ville. Visst vill vi att de bästa bagarna ska kunna ägna all sin tid till att förfina bakkonsten, och vi är berädda att betala för det. Men för att vi vill, för att vi tycker om dom, för att vi vill stödja dom. Vi inser att det inte finns någon grund att de ska få inskränka vår rätt att dela deras kakor. Rätten till den missundsamheten väger lätt mot vår rätt att dela med oss, mot de hungrigas rätt att äta. Saken är ju faktiskt den att de magiska kakformarna har gjort kakor gratis!
Pirat Bunken
Som om inte de magiska kakformarna var fantastiska nog så skapade några kloka människor - som var tidiga att förstå att den gamla moralen var förlegad - den helt otroliga Pirat Bunken. Vi kunde koppla vår magiska kakform till Pirat Bunken, sen kunde alla i hela världen som kopplade upp sin magiska kakform plocka ut en kopia på alla kakor i vår form - hur många som helst kunde plocka ut hur mycket kakaor som helst. Vi kunde plocka ut kopior på alla andras kakor. Kaktillgången exploderade. Vi smakade kakor från hela världen och inspirerades i våra egna experiment. Världsvälten började minska - de var det bästa som hänt sen... ähum... de magiska kakformarna själv!
Kakor är hela livet
Ja, vi började använda kakor till allt. Vi flirtade med kakor, både öppna kärleksförklaringar och hemliga förbindelser, vi diskuterade politik med kakor. Alla gjorde det och det gick snart inte att nå folk utan att använda kakor. Många skötte sina jobb med kakor.
Kakrätten går vild
Bagerinäringen blev livrädd. Det var lätt att förstå, de behövs inte längre så de är dömda att försvinna. Men de pressade politikerna att utöka kakrätten, de krävde nya möjligheter att kontrollera oss. Politikerna vill nog gärna kontrollera oss också - De har länge kontrollerat folk med deras behov att äta - nu var ingen hungrig längre och det skrämde en del. De vill skrämma oss att inte dela med oss av kakor, de ville kontrollera oss. De införde lagar som gav dom rätt att regestrera alla kakor vi kopierade och delade. Att de ville stoppa oss från att kopiera bageriernas kakor var irriterande - men att de började snoka i och övervaka alla våra kakaktiviteter för att göra det gav dom insyn i hela vårt privatliv.
Av många sågs det som 'kakfrågan', de insåg inte vidden av problemet. Vi hade ju också länge haft demokrati - yttrendfrihet, brevhemlighet, rättsäkerhet, integritet, att slippa åsiktsregistrering... allt sådant tog folk för givet och trodde ändå inte politikerna skulle avskaffa alltihop bara för 'kakfrågans' skull. Men fler och fler började inse att det var det de gjorde. Till och med många politiker pratade om integritet, problem med övervakningsamhället och lovade vitt och brett - men sen fortsätt de ändå av någon outgrundlig anledning på den inslagna vägen. De kunde inte skaka av sig den förlegade moralen och sa ofta saker som "klart bagarna har rätt att få betalt för sitt arbete" eller att "kakrätten måste stärkas och återupprättas" eller smått komiska "kakrätten ska också gälla i magiska kakformar". När de skulle besluta så lyssnade de bara på bagerinäringen och kakrättsexpansionister.
I en del bananrepubliker gick presidenten inte bar till sängs med bagerinäringen - Han äktade den! Överalt luktade det utbredd korruption.
Domen mot Pirat Bunken
Så blev då Pirat Bunken dömd för "medhjälp till att tillgängliggöra kakor för olaglig kopiering" - Och dömd till straff så stängt att alla häpnade. Domaren visade sig vara med i kakrättsföreningar - och det såg han inget problem med. Förr var ju kakrätt en intärn fråga mellan bagerier och proffsbagare - och alla var med i samma kakrättsföreningar. Men nu var ju allt ändrat. Nu fanns magiska kakformar, kakrättsföreningarna företrädde en extrem åsikt att kakrätten skulle utvidgas så bagerierna kunde leva kvar fast de inte behövs. Helt på tvärs med den nya moral som växte fram, den som var baserad på att magiska kakformar fanns. Alla såg det som upprörande jäv - utom möjligen dom som själv var kakrättsjurister.
Det fick många att vakna, många att inse vad som händer. Man insåg att de gamla politikerna inte gick att lita på. Att kakrätten som den såg ut var ur takt med tiden. Som tur var fanns det redan ett nytt parti som bildats just för att försvara fria kakor och framför allt de grundläggande demokratiska rättigheter som bagerinäringens korståg mot fria kakor höll på att upplösa.
Det partiet var Pirat Partiet och alla som förstått röstar på dom!
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, pirater, pp, piratpartiet, tpb, pirate bay, eu-valet, politik.
Det här är min kaka. Du får sprida den vidare, mosa ner den i egna kakor, översätta den till esperanto, göra en dockfilmsversion till YouTube, göra en porrfilmsversion om magiska gummin, jag uppmuntrar dej och har ingen rimlig rätt att hindra dej. Du får också använda den kommersiellt. Men uppge källa - det är ändå min kaka, kanske en ganska medioker kaka men den bästa kaka jag kan göra, och jag är stolt över den!
En annan brilliant text om upphovsrätt
Ett bra upplägg om kakor som ger en ny vinkel att se på kakfrågan. Spännande läsning. Tack
SvaraRadera