Svar till EU

Jag löd Oscar Swartz och skrev:

Svar på KOM(2007) 836.

Först en kort översiktsbetracktelse - sedan svar på varje fråga.

Internet och digitaltekniken utgör att paradigmskifte - kanske det största sedan tryckpressen.

Tryckpressen skapade möjligheten att framställa massupplagor med kopior. Men det krävde en relativt stor investering och var därför ett naturligt oligopol. I början uppstod problem:
a) Olika tryckerier tryckte samma böcker och priset på kopiorna pressades ner mot noll i lönsamhet.
b) Författarna fick inget av inkomsterna vilket bromsade skrivandet av nya böcker.

Det löstes med copyright. Det motiv som oftast anges är rättvisekravet mot författarna (upphovsmännen), men det i praktiken viktigaste motivet var att skapa en kartell mellan tryckarna - så var och en tryckte de böcker man skaffade sig (ofta exclusiva) rätigheter till istället för att konkurera med varandra.

Ur detta växte mediaindustrin fram. Ett oligopol med legalt kartell - något som naturligt ledde till en stor lönsamhet. Mediaindustrin kanske var 1900-talets lönsammaste industri. Den stora lönsamheten var en följd av stor makt som också användes till att pressa fram absurda utökningar av copyright till att i praktiken närmast gälla för evigt. Men det var en makt baserad på en matriel och ekonomiskt existerande trång sektor - Mångfaldigande krävde stora kapitalinsattser. Med copyright som kartellverktyg kunde man hålla uppe priset på kopior.

Nu står vid den erans slut. Kopiering och distribution är fritt, gratis och tillgängligt för alla! Kopior har *inget* värde i sig själv. Den materiella och ekonomiska grunden för oligopolet har försvunnit. Det är ett faktum. Mediaindustrin är fortfarande ett starkt särintresse och de försöker pressa fram ett bevarande av oligopolet på konstgord juridisk väg. Det är helt imot det almännas bästa och det är en strävan som saknar all form av moralisk legitimitet. Det man vill ha är en form av adelsrättigheter till sig själv.

Det är också praktiskt omöjligt. De ingrepp som krävs såväl i den personliga integriteten som i de kollektiva friheterna och möjligheterna är långt förbi acceptabla. Det skulle inebära antingen demokratins eller internets död.

Såsom copyright skapades som svar på paradigmskiftet som tryckpressen skapade måste den idag anpassas efter det paradigmskifte internet utgör. Förändringen är enkel. Fastslå klart och entydigt att copyright bara gäller commersielt bruk, kopiering och distribution. Det löser i ett slag alla problem.

* Piratjakt blir genomförbart när bara kommersiella pirater ska jagas.

* Mediaindustrin måste sluta motarbeta utvecklingen och hitta licensformer som fungerar med framtiden.

Det finns inga andra problem än dessa två. Ny lösningar växer redan av sig själv och om bara mediaindustrin får klart för sig att de inte kan bekämpa det måste de istället börja samarbeta.

Försäljning av innehåll kommer att fortsätta. Privat piratkopiering är inget problem - folk kopierar det de inte annars skulle köpa i alla fall och köper likväl det de vill ha och stödja i den omfattning de har råd.

Men villkoren för försäljning är ändrade. Det måste vara bekvämt, det måste vara ett rimligt pris, det måste vara legetimt och det är ett pluss att erbjuda ett mervärde. Titta på hur folk sänder betal-sms för att rösta fram sina favoriter på diverse listor. Låt betalande kunder resencera det de köper, låt dom visa upp listor på vad dom köpt i en communitymiljö. Gör listor över försäljningen uppdelat på längden och tvären (genre, geografiskt, olika tidsperioder, rooki-listor, efter kundernas kön/ålder etc).

Det är ingen vågad förutsägelse att vi får större utbud, bredare utbud och även större total omsättning.

Men det kommer inte längre att gå att tälja guld med täljkniv som mellanhand. Det gamla oligopolet har alltid varit något ont, men en gång ett nödvändigt ont. Nu är det enbart ont - inte längre nödvändigt. Det är en etablerad sanning att oligopol och trånga sektorer är dåligt för ekonomin. Kraven på att uppräthålla oligopolet med konstgjorda juridiska medel är absurt och både moraliskt och ekonomiskt oberättigat. Sluta lyssna på detta särintresses oberättigade krav och gör klart att ingen konstgord andning kommer att ges till en överspelad maktsvär. Mer än så behöver inte EU eller någon myndighet göra för att trygga utvecklingen och framtiden.

DRM-teknik (förvaltning av digitala rättigheter)

1)     Anser du att främjande av driftskompatibla DRM-system skulle stödja utvecklingen
       av tjänster för kreativt innehåll på den inre marknaden? Vilka är de största hindren
       för helt driftskompatibla DRM-system? Vad anser du vara god praxis avseende
       DRM-systemens driftskompatibilitet?

Svar: DRM är svårt att kombinera med FLOSS-system så hela iden är en fantasi. DRM knäcks även regelbundet så systemen måste omsättas raskt. DRM är och förblir en nich-lösning som det inte finns någon orsak att uppmuntra.

2)      Anser du att man bör förbättra konsumentinformationen om driftskompatibilitet och
       skydd av personuppgifter avseende DRM-systemen? Vilket skulle enligt din mening
       vara det lämpligaste sättet att förbättra konsumentinformationen om DRM-system?
       Vad anser du vara god praxis avseende märkning av digitala produkter och tjänster?

Svar: Ett självklart konsumentkrav är att tydlig information ska gå till konsumenten före köp om att en produkt har avsiktliga hinder och begränsningar i sin brukbarhet. Det är det enda EU eller någon myndighet ska göra vad gäller DRM.

3)      Håller du med om att enklare och mer lättlästa licensavtal för slutanvändare (EULA)
       skulle stödja utvecklingen av internettjänster med kreativt innehåll på den inre
       marknaden? Vad anser du vara god praxis avseende licensavtal för slutanvändare?
       Anser du att det finns något särskilt problem relaterat till licensavtal för
       slutanvändare som man bör ta itu med?

Svar: Om EU klart uttalade att copyright endast reglerar kommersiellt bruk och kopiering så skulle lisensavtalen bli enkla. Och, JA, det skulle ha stor betydelse.

4)      Håller du med om att alternativa mekanismer för tvistlösning i samband med
       tillämpning och förvaltning av DRM-system skulle öka konsumenters förtroende för
       nya produkter och tjänster? Vad anser du vara god praxis avseende detta?
       Håller du med om att en icke-diskriminerande tillgång (t.ex. för små och medelstora

Svar: Om DRM inte ges konstgjord andning kommer det att vara en marginell företeelse så det är inget problem.

5)     företag) till DRM-lösningar behövs för att bevara och främja konkurrens på
       marknaden för spridning av digitalt innehåll?

Svar: Se 4.

Gränsöverskridande licensiering

6)      Håller du med om att frågan om gränsöverskridande licensiering måste lösas med
       hjälp av en rekommendation från Europaparlamentet och rådet?

Nej, En rak hållning om att inga juridiska adelsrätter kommer att dela ut är nog för att aktörerna ska bli tvungen att licensera vettigt eller dö.

7)      Vad är enligt din mening det effektivaste sättet att främja gränsöverskridande
       licensiering för audiovisuella verk? Håller du med om att ett system med online-
       licenser där åtskillnad görs mellan en primär och en sekundär gränsöverskridande
       marknad skulle förenkla licensiering på EU-nivå eller global nivå för det kreativa
       innehåll som du arbetar med?

Svar: Enklare, klarare och generella licenser utan geografiska och tekniska undantag gör det naturligtvis enklare att skapa nya kreativa tjänster. Kommer när innehållsindustrin inser att de måste jobba med att erbjuda värde - inte på att utöva kontroll.

8)      Håller du med om att långsiktiga affärsmodeller som går ut på idén att sälja mindre
       av mer drar nytta av gränsöverskridande licensiering för katalogtitlar (exempelvis
       verk som är mer än två år gamla)?

Svar: Ja, se 7.

Lagliga tjänster och piratkopiering

9)      Hur kan ett ökat och mer effektivt samarbete mellan berörda aktörer öka respekten
       för upphovsrätt på internet?

Först måste upphovsrätten göras respektabel. Det är finns två avgörande punkter:
a) Det måste göras klart att den omfattar bara kommersiellt bruk/distribution.
b) Den måste få en rimlig varighetstid. 5-20 år från första publicering kanske.

Sen måste det skapas tjänster som är bekväma, rimligt prissatta och moraliskt legitima. Bekväm betyder ingen DRM, rimligt prisatta kanske är 5kr/låt och 50kr/film men det får marknaden visa. Moraliskt legitima betyder att en stor andel av pengarna går till upphovsmännen och att inga förföljerser av konsumenter förekomer (som ger sig själv av punkt a ovan).

10)     Anser du att samförståndsavtalet som nyligen antogs i Frankrike är ett bra initiativ?

Nej! Tillgång till internet är en stor del av livet idag, och det blir bara större. Att stänga av folk är ett drastiskt och orimligt ingrepp. Det är värre än att förbjuda folk att ha telefon, skriva och ta emot brev, läsa böcker och tidningar. Det är att totalt isolera och avskärma folk, och gör i ökande omfattning även saker som att utföra ett jobb, betala räkningar etc helt omöjligt. Straff i den nivån ska absolut bara kunna verkställas av rättsväsendet efter en domstolsförhandling med rätt till försvarare och rätt att överklaga.

11)     Anser du att ett införande av filterinsatser vore ett effektivt sätt att förebygga brott
       mot upphovsrätten på internet?

Nej. Tveksamt om det är tekniskt möjligt och *om* det är tekniskt möjligt skulle det (för att förhindra att filtren kringås) kräva så drastiska ingrepp i den personliga integriteten att det äventyrar demokratins existens.

Tidigare post på samma ämne.

Intessant!

Andra bloggar om: EU, copyright, frihet, upphovsrätt, politik, ekonomi, internet