Haltande Josefin

Josefin Brink bloggar om debatten om sexköpslagen. Hon tycker den haltar, men Josefin haltar bra själv.

Hon erkänner Isabellas rätt att tala i egen sak och att en bred debatt är bra. Så långt allt väl. Men sen försöker hon förvandla Isabella till ett litet särintresse som bara talar i egen sak. Totalt ignorerande att det är en hel rörelse (SANS). En allt för liten rörelse för all del, men med tanke på stigma och omständigheter en imponerande rörelse och den har kontakter med många sexarbetare både här och över hela värden. De åsikter hon företräder har med tanke på det stigma sexarbetare utsätts för en imponerande förankring.

Mot detta ställer Josefin en liten ideologisk färgad grupp, PRIS, som består av tyckare och några fd sexarbetare som internaliserat horstigmat i samhället och därför skadat sin självkänsla rejält och har ett desperat behov av att ta avstånd från sitt tidigare liv för att återupprätta sig själv. De ska naturligtvis också lyssnas på. Men att lägga tyngdpunkten där istället för vid majoriteten av de aktiva sexarbetarnas organisationer haltar något enormt.

Josefin försöker också ställa de 'lyckliga' hororna mot de 'olyckliga'. De som valt det för att de gillar sex och tycker det är en passande inkomstkälla och de som väljer det av dåliga alternativ och desperation. Men det är en falsk motsättning (hela uppdelningen är falsk i sig - horor är människor, lyckliga ibland, olyckliga ibland och de har alla en unik historia). Men visst finns det prostituerade som mår dåligt av jobbet, och av naturliga skäl är det vanligare bland de som gör det av mer eller mindre tvingande skäl än de som gör det av ett helt fritt val med många alternativ. Men de har alla behov av solidaritet och stöd, alla behov av kunna jobba tryggt, alla skadas av förföljelser, utfrysning från rättsamhället, stigma och stigmalagar. De som mår dåligt och vill ta sig ur prostitutionen får det också svårare att komma ur då deras ansträgningar ständigt slås i spillror.

För lagarna drabbar sexarbetare. De är inte bara dåligt för del 'lyckligas' affärer utan för alla prostituerades affärer. Men det är inte främst affärerna som drabbas utan arbetsmiljö, säkerhet och livskvalitet. De isoleras från samhället, måste hålla sin verksamhet hemlig och kan därför inte ta hjälp vid hot och våld, är sårbara för utpressning, kan inte sammarbeta för att uppnå säkerhet och bekvämlighet, det är svårare att organisera sig. Det öppnar också möjligheter för kriminella att 'erbjuda' sina tjänster. Det stänger också dörren för samhällets insyn och öppnar dörren för trafiking. Det gäller både sexköpslagen och kopplerilagen (som hindrar samarbete, gör det svårt att hyra trygga arbetslokaler etc).

När förhållandena blir sämre försvinner kanske de som har bra alternativ. Men de som är där av mer eller mindre tvingande skäl blir naturligtvis kvar. De som du, Josefin, säger dig måna om. Ändå är du beredd att offra Isabells självbestämmande, beskära alla kvinnors sexuella självbestämmande, upprätthålla hora-madonnanormen bara för att få sparka på de horor som känner sig tvingad att stanna kvar, de längst ner, de som redan ligger ner. Varför? Det kan inte vara ren illvilja får vi hoppas. I sluter av bloggposten önska du dej tillbaks till till då debatten handlade om mäns rätt att köpa sex. Men så himla missundsam kan du väll inte vara mot män heller? Göra så mycket skada bara för att djävlas lite med män?

Jag tror du drömmer dig tillbaks tills då diskussionen bara var fantasier och fin ideologi. Då prostitution bestod av objektifierade horor. Inte kvinnor av kött och blod som var där av lust och vilja eller desperata behov förankrade i den omslutande verklighten. Då prostitution bara var en ren ondska som på ett magiskt sätt sög upp oskyldiga kvinnor som varken hade behov eller vilja. Där torskar bara var onda djävlar som utnyttjade dessa kvinnor som inte var där av någon annan orsak än att tillfredställa torskarnas ondska. En fantasivärld där all denna ondska kunde avskaffas med ett enkelt dekret.

Tyvärr... Så funkar inte värden. Den sortens dekret gör bara saker än värre. Prostitutionen försvinner inte. Behoven försvinner inte, varken de lustbetonande eller de obehagliga tvingande behoven som fattigdom, flykt från dåliga familjeförhållanden, droger eller annat. De prostituerade blir bara än mer utfrysta, än mer sårbara.

I sammanhanget blir det lite tragikomiskt när du gnäller på bloggar utan kunskaper. Det går ganska fort att inse att man inte behöver mycket kunskaper för att övertrumfa etablisemanget bakom sexköpslagen som mest lever på fördomar och hybris.

Mycket handlar också om allmänmänskliga principer. Som människors rätt att bestämma över sig själv. Som att motstånd ska utgå från de berörda själv. Insikter som att ingen annan bättre kan göra en individs val än vad de kan själv. En förståelse att värden är full av misär och att en del har dåliga alternativ - att ta ifrån dom det minst dåliga kan vara fatalt. Allmänmänsklig förståelse för att stigma och utfrysning är vidrigt. Att man blir sårbar genom att tvingas vara hemlig. Det mesta självklarheter i livet, i alla fall om man inte kommer från den övre medelklassen och uppåts skyddade verkstad.

Sexarbetere har länge nog varit utfrysta från övriga samhällets solidaritet. Sexköpslagen är kronan på det skamliga verket. Men arbetarrörelsens fanor är också nersmuttsad med denna skamfläck. Jag anser detta måste ändras - och jag tänker inte hålla tyst bara för att du, Josefin, föredrar den sociala ingenjörskonsten höga och vackra formler framför den smutsiga (men också lustfyllda) verkligheten.

Uppdate

Isabella har skrivit bloggposten I vems intresse om detta.

Intessant!

Andra bloggar om: Josefin Brink, hora, sexarbete, prostitution, SANS, PRIS, feminism