2008-11-10

Alexander Bard är en idiot!

Den musik Bard sysslat med har aldrig varit min pryl, men han har gjort det på ett roligt sätt med glimten i ögat. Jag har alltid trott Bard är en intelligent typ, och det tror jag forfarande. Men idioti är ingen egenskap, det är ett tillstånd och det råder ingen tvekan om att Bard befinner sig i det tillståndet.

Kunna är ett annat verb än att böra

Att dagens teknik gör kopiering utan kostnad möjlig har betydelse. Men det är inte den viktigaste sidan av myntet.

Att kopiering är en inbyggd komponent i all digital kommunikation gör det omöjligt att förhindra privat kopiering utan att totalt invadera privat kommunikation och upphäva de mest grundläggande demokratiska fri- och rättigheter!

Det är som att försöka förbjuda folk att runka - fast svårare.

Det är detta faktum som anspelas med "överspelat av utvecklingen", inte att det är möjligt och därför 'automatiskt' rätt. Däremot påverkar det naturligtvis vad som är rätt.

Rättvisa, frihet och egendom

Bard hävdar fildelning är stöld. Jo, suck, verkligen!

till skillnad mot Rick ser jag ägande som ett monopol. Ägandet ger mig inte friheten att använda en sak, det ger mig makten att förhindra andra att använda den. Med 'vanligt' ägande så är det vi äger och det vi har monopol på samma sak.

När det kommer till Bards låtar är det en annan sak. Bard äger rättigheten till låtarna. Andra kan ha dom i sitt huvud, på en cd skiva, på en mp3-spelare. Bards monopol stannar inte vid vad han äger - det sträcker sig in på vad andra äger, vad andra får göra med sina kopior, sitt minne, sin kreativitet. Det sträcker sig till sammansatta verk och härledda verk.

När någon kopierar Bards låtar snor han inte nått, Bard har kvar både låt och det han äger, monoplorättigheten på låten. Det är inte som om någon tar bards paraply, det är som om någon på väg hem från krogen sneddar över hörnet på Bards tomt. Man snor inte tomten, man inkräktar bara på Bards monopol på att använda den. Skillnaden är att snedda över tomten nöter på gräsmattan och kan inkräkta på Bards privatliv - en kopiering gör absolut ingen som helst direkt skada - det är bara ett intrång på monopolrättigheten.

Vanligt ägande är problematiskt ur frihetssynpunkt. Frihetens princip är att "en persons frihet ska endast begränsas av andra personers lika stora frihet". Ur det kan härledas att man har rätt till frukten av eget arbete, för om någon tar ved jag huggit så inskränks min frihet att hugga ved idag och tända en brasa imorgon. En del drar därav slutsattsen att ägande är en förutsättning för frihet men det är helt fel. Frihetens rättighet och ägandets makt sammanfaller till en liten del, men ägandets makt stannar inte vid andras lika stora frihet som frihetens rätt gör. Om någon äger skogen så är min frihet att hugga ved helt borta.

Bards ägande av rättigheter är än mer problematiskt, Bards monopol på sina låtar inkräktar på andras frihet att sjunga vad de vill, skapa vad de vill, dela med sig av vad de vill etc. Avsaknande av monopolet tar inte ifrån Bard låtarna, hindrar honom inte från att göra något med låtarna - det är endast exklusiviteten han förlorar. Därför har Bard ett svagt fall när han hävdar att det inkräktar mer på hans frihet än vad monopolet gör på andras.

Tidigare krävde dock kopiering stora investeringar varvid ett fåtal kunde tjäna mycket på det medan de som skapade utan att ha dessa resurser att investera i kopiering inte kunde tjäna nått. I det sammanhanget är det rättvist med ett monopol så de som skapar kan få del i förtjänsterna som kommer direkt från deras skapande. Där kommer "för att det går" in, nu kan alla kopiera, nu är inte längre skaparna utlämnade till ett oligopol som sitter på kopieringsresurserna. Det gör rättviseargumentet väldigt mycket svagare. Det ihop med att även alla andra nu kan kopiera, och alltså mer drabbas av monopolets begränsningar, försvagar rättviseargumentet än mer. Ska vi alls ha ett kopieringsmonopol fortfarande bör det vara mer begränsat - bara till kommersiell kopiering (vilket det var från början tills alldeles nyligen), kortare tid, större frihet för deriverade verk.

Pragmatiskt

Ska vi sedan vara pragmatiska och väga in kostnaden av att försöka upprätthålla ett kopieringsmonopol över privat kopiering, kostnaden i invaderat privatliv, avlyssnad kommunikation, begränsningar i friheten att skapa, uppfinna och vidareutveckla. Då bör alla med ett uns av sunt förnuft förstå omedelbart:

Avkriminalisera fildelning - endast kopieringsrätt för kommersiel kopiering / framförande.

FRA-lagen

Bard slår sig för bröstet för FRA-uppgörelsen. En skenmanöver som inte gett något vad vi sett än. All kommunikation kopieras fortfarande till staten, trafikdatalagring är fortfarande oreglerad (vilket i praktiken betyder åsiktsregistrering eftersom det går att utläsa allt vi läser, alla vi har kontakt med).

Om det skapas en separat myndighet utan analysresurser och med fristående ledning som sköter 'grovsorteringen' så FRA bara får de fragment av kommunikationen de har rätt till så blir det lite bättre. Dels får FRA inte en komplett bild av hela folkets trafikdata, dels blir det två myndigheter som måste korrumperas för att skapa en total övervakning. Det är en nyans bättre men vi vet ännu inte om det blir så.

Det finns också en risk med en sådan statlig urvalscentral med tillgång till all kommunikation. När den väl finns blir det lätt så att fler och fler myndigheter ska få tillgång till informationen på lösare och lösare boliner.

Bard måste vara Fredrik Reinfeldt favoritnarr i alla fall, som bröt den parlamentariska ryggen av FRA-motståndet. Men utanför kokar det fortfarande!

Sexköpslagen

Jag önskar Bard all lycka till med kampen mot sexköpslagen. Hoppas det inte slutar med samma fiasko som FRA-lagen. Jag önskar lycka till även med kampen för brukares rättigheter.

Hoppas bara ni inte förleder folk att rösta på (fp)!

Läs även gaphallsen Blogge

Intessant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


För övrigt anser jag alla borde gå med i alfa-testningen av micro peer publishing!

2008-11-06

Rösta Pirat för frihet & demokrati!

Jag var en av de 34 918 som röstade på Piratpartiet 2006!

Inte partist

Jag är inte med i piratpartiet. Om jag skulle varit tvungen att rösta för aliansens a-kasseslakt och sjukvårdsrasism, om jag skulle bli tvungen att rösta för skärpt horhat som lär följa som posten på Asks beställningsutredning så skulle jag få Federlyångest i kubik - Fast på riktigt.

Jag tror mer på att jobba utanför parlamentet, genom att bilda opinion och framför allt genom konkret motstånd som förskjuter maktbalansen i samhället. På internet, på gator, på arbetsplattser.

Värt att rösta

Även om man ser den viktigaste politiska arenan utanför riksdagen så kan det vara värt att rösta. Demokratin är värd att försvara - en ren diktatur är mycket värre. Att rösta på det mindre dåliga alternativet är värdefullt. I synnerhet i tider då demokratin är hotad. Där är vi idag - Övervakningen drivs så långt att demokratin i grunden är hotad, det tummas på rättsäkerheten. Kapitalstarka särintressen får allt starkare inflytande och nu även polisiära befogenheter. Det är, trotts en tydlig polarisering i retorik, bara nyansskillnader mellan blocken - Vi vet var Bodström står!

Bara Piratpartiet

Det är bara Piratpartiet som har en rak och tydlig linje vad gäller de grundläggande demokratifrågorna - Integritet, kommunikationsfrihet, medelarskydd, budbärarimunitet, rättsäkerhet. De är också ensam om att ha en gedigen förståelse för informationsamhället - dess möjligheter och förutsättningar. De behövs både i EU och riksdagen för att bekämpa de angrepp som kommer både från kapitalstark lobby och politiker som glömt demokratins grundförutsättningar.

Demokratiproblemet är större

1949 avkriminaliserades homosexualitet i Sverige. Fördomarna mot homosexuella höll då forfarande ett massivt grepp om samhället och säkert även politikerna. Men de demokratiska idéerna var levande. En förståelse för att folket skulle styra politiken, politiken skulle inte styra folket utan bara sköta gemensamma angelägenheter på folkets uppdrag. Man förstod att folkets frihet var en förutsättning för demokratins långsiktiga överlevnad - Vissa saker ska staten bara inte bestämma. Både socialister (nja, de finns inte längre i riksdagen) och liberaler av i dag har tappat den förståelsen. Man ser sig som åsiktsmaskiner som om man är vald får bestäma hur man vill om vad som helst. De har alla blivit konservativa men på ett godtyckligt vis istället för traditionsbundet.

Detta ligger utom Piratpartiets program, men (pp) är en rörelse med levande demokratidiskussion och vårat största hopp om att snabbt föra upp demokrati och frihetsfrågor i samhället.

Fåfråge parti

Piratpartiet driver några få frågor. Man lämnar övrigt öppet till eventuella samarbetspartners. Man tänker välja samarbetspartner efter vilket stöd man får för de egna frågorna. Det är naturligtvis lite jobbigt. Alla partier gör lika men utan att deklarera vilka frågor som är viktigast - däremot har man ett hum om vilka de tänker samarbeta med. Det här är både en svaghet och styrka med (pp). Det som avgör är att man valt ut de absolut viktigaste frågorna, har rätt i dessa i en tid då de är avgörande för demokratins framtid. Detta är slaget vi måste vinna nu - den övriga kampen kan vänta. Eller vänta föresten - den kan och ska naturligtvis föras vidare ute i samhället - Den viktigaste politiska arenan.

Rösta på Piratpartiet

Det finns inte mycket alternativ. De enda partier som någorlunda trovärdigt tagit till sig av frågorna är (mp) och (v), men de är allierade med Bodström(s) parti. Rösta på (pp)! Om du inte tycker dig kunna finns bara två till acceptabla, men avsevärt osäkrare, alternativ.

En dag försent men kanske Intessant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .


För övrigt anser jag alla borde gå med i alfa-testningen av micro peer publishing!

2008-11-05

Vad upphovsrättsdebatten borde handla om!

Upphovsrättsdebatten borde handla om vilka problem som dagens lagar skapar, hur de kan anpassas till dagens teknik och kommunikationssätt, hur vi kan skapa utrymme för nyskapande samt hur det kan göras på ett ballanserat sätt.

Ideell upphovsrätt och kopieringsrätt

Det finns två tämligen oberoende sidor av upphovsrätten:
- Den ideella upphovsrätten. Ära den som äras bör. Nedan kallad upphovsrätt.
- Ensamrätten på att kopiera och framföra verk kommersiellt. Nedan kallat kopieringsrätten. Som vi kommer att se nedan stämmer de flesta problem från att denna rättighet förväxt sig in på det privata området.

Andras verk i eget skapande

Ungar idag börjar tidigt med att skapa egna sidor på webbsamhällen. Men leker rollspel tillsamans och skriver sagor. Man har husdjur. I processen använder de bilder. De redigerar och klipper ihop bilder och utvecklar häpnadsväckande skicklighet i photoshop eller gimp. Bilderna föreställer deras husdjur, rollfigurer och sagofigurer och deras äventyr. De återanvänder friskt bilder de hittar på nätet. Det är vår tids dockskåp, barkbåtar och kottdjur.

De spelar också in film då de tillsammans dansar och mimar till favoritlåten - de utvecklar även färdigheter i videoredigering. De delar naturligtvis sina verk med varandra.

Senare filmar de sina trick på snowborden, cykeln, sina framsteg i gitarrspel eller flöjtspel. Allt delas med vänner och hela världen

Allt detta är i en gråzon. En video där två 11 åringar spelar smoke on the water på blockflöjt - är det rimligt att ha det straffbart? En video där tre 7 åringar mimar och dansar till senaste Fame-hitten? Att greenday spelas som bakgrundsmusik i en video där fyra 14-åringar visar sina bästa snowbordstrick? Även vuxna lånar friskt illustrationer till sina bloggar med mera. Ofta är det svårt och hitta upphovsrättshavaren och alla tänker det drunknar i mängden.

Vi lever i ett brutalt överskott på information och att bryta igenom det är en stor utmaning. Att bli använd och kreddad i andras verk är något många ser som positivt. Det är en väg att bryta igenom, ett sätt att få folk intresserad av vad man gör. Samtidigt leder det brutala överskottet till att den eventuella skadan som någon lider av att deras verk används är ganska liten.

Var är det lämpligt att lägga ribban? Hur stor skada gör egentligen dessa tilltag. Är det rimligt att kopieringsrätten ska gälla här, att tillstånd måste fås och avgifter betalas? Eller räcker det med upphovsrätten - att ursprunsskaparen måste nämnas om det påpekas? Behövs det sanktioner för det eller kan det funka med god sed och social påtryckning? Ska det vara ett krav att nämna ursprungliga upphovsmän - I så fall blir 'övergivet' material obrukbart. Är det rimligt eller måste upphovsman bara anges om den är lätt att finna, eller bara om krav framförts?

Här måste vi även väga in vad som är tekniskt möjligt och rimligt att försöka upprätthålla. Rimligen bör även internetsed vägas in - det är det allmänna rättsmedvetandet på området. Av hävd är upphovsrätt närmast heligt på nätet, medan kopieringsrätten ignoreras helt utanför kommersiella sammanhang. Istället betonas informationsfriheten - rätten att ha, skaffa och sprida vilken information man vill.

Kopieringsrätten gällde ursprungligen bara kommersiell kopiering. Det är ganska nytt att den ska utökas till privat kopiering. På allvar först med lagändringen 2005 - det förefaller vara ett klart misstag på tvärs med hur samhället utvecklas.

Var går gränsen för kommersiell kopiering?

Om nu kopieringsrätten ska undantas från privat kopiering så skulle det behöva diskuteras var gränsen går för kommersiell kopiering. Blir en blogg kommersiell om den har annonser? Ska det finnas en viss gräns för inkomster? Om det finns en donationsknapp hur blir det då? Hur är det med en idiell förenings hemsida som tar avgifter av sina medlemmar? Hur är det med webbsammhällen där webbsamhället har reklam men inte användarens sida?

Upplukringar även gällande kommersiell kopiering

Sampling är vanligt inslag i samtidskulturen. Är dagens regler för stränga och hämmar kulturutvecklingen? Det är en av de saker som borde diskuteras.

Men rätten att få betalt då?

Normalt har man ingen rätt att få betalt. Bygger jag en bänk och ställer ut på gården i bostadsområdet har jag ingen rätt att få betalt. Även om folk sitter i den har jag inte rätt att få betalt. Vill jag ha betalt får jag hitta nån som vill betala. Grannarna, fastighetsbolaget, kommunen... vem är inte viktigt men jag måste hitta *nån* som *vill* betala.

Rätten att få betalt för skapande bygger inte på en generell rätt att få betalt för arbete. Det bygger på att andra kan tjäna pengar på ditt arbete och att det med tryckpressens tillkomst blev så stora pengar att det ansågs rimligt att verkens skapare skulle ha en del av kakan. Det är tveklöst rimligt och rätt. Men perioden då kopiering var en dyr konst som krävde stora investeringar är förbi. Det ändrar villkåren för kommersiell kopiering. Man har ingen brist, ingen trång sektor och kan därför inte basera affärsmodeller på kontroll. Affärsmodellen måste baseras på bekvämlighet, mervärde och legetimitet. Kanske leder det till mindre omsättning i kopieringsindustrin, kanske inte. Det kan bara framtiden utvisa. Det är fullt rimligt att kopieringsrätten fortsatt gäller för kommersiell kopiering. Men det finns ingen vett i att försöka bevara en historisk trång sektor genom att utöka kopieringsrätten till att gälla även privat kopiering. Om det skulle vara så att kommersiell kopiering skulle helt försvinna så försvinner därmed hela den moraliska grunden för kopieringsrätten. Det finns ingen magisk rätt att få betalt bara för att man skapar information med sitt arbete!

Internets fundament och utvecklingskraft

Internets enorma skaparkraft och växtkraft kommer från några enkla fundament. Att det är öppet och utbyggbart i varje punkt i varje ledd. Det går att skapa nya tjänster, det går att bygga vidare nätet från varje punkt i nätet - och ingen behöver frågas om lov (även om en del ISP:er försöker kväva oss i avtal). Alla kopierar alla andras information utan att fråga eller ens veta vad det är. Budbärarimunitet är fundamental här. Ingen kan hållas ansvarig för vad som passerar deras nod i nätet - då rasar allt. Detta gäller även privatabonenter, de kan ha ett trådlöst nätverk öppet för hela granskapet (medvetet eller omedvetet). De kan köra diverse tjänster som tex hämtar torrent filer från olika källor och automatiskt laddar ner dom. Källorna kan vara sökningar på internet, bloggfeed, ett webbsamhälle som ger rekomendationer i personliga feed baserade på vad andra som ofta gillar samma saker som en själv har gillat som jag inte sett.

Att de laddas ner i förväg är bra för alla - fler som laddar ner gör nerladningen snabbare och stabilare - saker är färdiga att ses när användaren har tid. Sådana bekväma sätt att genom sociala nätverk sprida information till de som är intresserade är nödvändiga för att kulturskapare ska nå ut med sina skapelser och nå igenom överskottet. Det är troligen även nödvändigt för att göra många nya affärsideer bärkraftiga.

IPRED-lagen slår undan fötterna

Här brister den föreslagna IPRED-lagen totalt. Blott genom att ställa IP-nummer till svars för vad som passerar dom. Det upphäver budbärarimmuniteten och slår undan möjligheten att bygga vidare i punkten - både med tjänster och nät. Skadan av det kan inte nog betonas - vem vågar delta i sociala nät om de kan ställas till svar för allt som automatiskt och anonymt rekommenderas? Saker som man kanske ändå kastat och aldrig tittat på. Det hämmar möjligheten att skapa ny tjänster och affärsideer enormt.

Därtill lägger det ett orimligt tekniskt ansvar på användarna. Samtliga trådlösa kryptotekniker är knäckta. Man blir tvungen att sätta upp ett eget kryptonät mellan sin trådlösa router och internet. Hur många kan det? Helt oaktat skadan i sig med att öppna nät försvinner och med det möjligheten att bygga p2p trådlösa nät på gemenskaphetsbasis.

Det förbjuder helt enkelt hjälpsamhet, nyskapande och kräver IT-säkerhetskompetens på höjdarnivå.

Rättsröta i ipredlagen

Som visas ovan är det mycket komplicerat att utreda vem som står bakom en kopiering. Antipiraterna kommer säkert att nöja sig med första bästa IP-nummer de fångar. Domstolen ska sedan bedömma det rimliga i misstankarna utan tillgång till en opartisk utredning eller någon representant från motparten. Det lär bli en ren formsak. När antipiraterna sedan har en person så är denna i en knepig sitts att de måste bevisa sin troliga oskuld i ett civilmål. Ett civilmål där de måste betala motpartens rättegångskostnader vid förlust. Det är inte kul då motparten har råd med hur många advokater som helst. Situationen är utpressning när en, kanske helt teknikokunning, privatperson ställs mot en storindustri som själv skapat allt utredningsmaterial. Till råga på det så får industrin rätt att kräva skadestånd utan att visa på att de tagit motsvarande skada!

Denna skräckregim kommer att drabba många. Det behöver vi inte spekulera om - vi kan se på de länder som gått före med liknande lagar. Vi kan också se att fildelningen inte minskar.

1900-talet kommer inte åter

Allt detta - Skapa en artificiell trång sektor, slå undan fötterna för internets utveckling, en total rättsosäkerhet är alltså till ingen nytta. Fildelningen kommer inte att försvinna - 1900-talet kommer inte tillbaks.

De grundläggande tekniska och ekonomiska förutsättningarna har ändrats. Kopiering har ingen kostnad längre. Det är inte internet som ändrat det. Det är digitaltekniken i sig. All digital kommunikation är till sin natur kopiering - kopiering med perfekta kopior!

Vi borde diskutera hur upphovsrätten kan bevaras och anpassa till nya tider och ny teknik, inte hur vi kan tvinga oss tillbaks till 1900-talet genom att utöka kopieringrätten i blindo, anfalla tekniker, tjänster, verktyg och framtida utvecklingsmöjligheter. Vi borde diskutera hur vi skapar nya affärsmodeller och kommunikationsätt - inte hur vi ska bevara gamla affärsmodeller genom att bekämpa allt nytt.

Lagen skadar upphovsrättsindustrin

Genom att jamsa med istället för att sätta ner foten riskerar regeringen få industrin att leva kvar i illusionen att 1900-talet kommer åter. Det är allvarligt, man har redan slösat bort 10 år - Det är inte säkert man överlever 10 till utan anpassning.

Om försöken att gå tillbaks till 1900-talet kommer att misslyckas är inte frågan - för det kommer att misslyckas. Ingen regim någonstans har i längden kunnat uppräthålla privilegier som både saknar matriell och moralisk grund och skadar övriga samhället stort.

Frågan är bara hur många ägg som ska krossas längs vägen.

Klokt om ipred: Rick, Affärsvärlden (även om bredbandskatt är problematiskt), Rick igen. Uppdate: Kjell Häglund i FilmNyheterna, Felten gör också skillnad på upphovsrätt och kopieringsrätt.

Intessant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , .


För övrigt anser jag alla borde gå med i alfa-testningen av micro peer publishing!

2008-11-02

Rättegång inleds mot 26 strejkvakter

Imorgon, måndagen den 3 november inleds rättegången mot 26 av fackföreningen SAC syndikalisternas strejkvakter i Malmö tingsrätt. En ovanlig rättegång där en grupp av fackföreningens medlemmar blivit åtalade för att ha påståtts stört den allmänna ordningen och hindrat kunder och anställda från att komma in på sushirestaurangen Izakaya Koi på lilla torg i Malmö. Fackföreningen menar dock att ingen av blockadvakterna förhindrat kunder eller anställda från att gå in och ut ur restaurangen utan uppmanat kunder och anställda att lämna arbetsplatsen för att den låg i facklig blockad.

- Det är klart att en fackförening har rätt att ha blockadvakter utanför en restaurang om restaurangen ligger i facklig blockad. Det är liksom själva meningen att en fackförening skall uppmana kunder och anställda att bojkotta restaurangen, knappast en störning av den allmänna ordningen. Hur skulle det se ut om alla arbetsgivare helt plötsligt kunde skicka polisen på en fackförenings medlemmar varje gång man krävde rimliga villkor för arbetsplatsens arbetstagare? Hotell och restaurangbranschen är en tuff bransch för arbetstagare med många oseriösa och kriminella arbetsgivare. I den branschen måste det finnas starka fackföreningar som tar strid för sina medlemmar, säger Liv Marend som är ombud för Malmö LS av SAC syndikalisterna.

Bakgrund till arbetsplatskonflikten:

Fackföreningen Malmös Hotell- och Restaurangsyndikat av SAC-syndikalisterna inledde i november 2006 stridsåtgärder mot sushirestaurangen Izakaya Koi på Lilla Torg i Malmö. Syndikatet låg i konflikt med restaurangen sedan en av cheferna, tillika delägare, brutalt misshandlat en anställd medlem. Ledningen för Izakaya Koi vägrade ta ansvar för övergreppet och restaurangen försattes i blockad tills detta skulle ske och kollektivavtal hade tecknats.

Den 1 december stod strejkvakter utanför restaurangen och uppmanade kunder att välja en annan restaurang för att sätta press på ledningen för Izakaya Koi. Stridsåtgärden var varslad enligt gällande lag. Polis kom till platsen och gjorde ett brutalt ingripande mot den fackliga stridsåtgärden som senare även resulterade i åtal mot 26 av de strejkvakter som uppmanade kunder och anställda att lämna restaurangen.

Chefen dömdes den 28/4 2008 för misshandel av en annan person (målsnr: B 1505-08 50/99).

Fakta om fackliga rättigheter:

Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder skyddas i en särskild paragraf i grundlagens 2 kap 17 § om inte annat följer av lag eller avtal. Fackliga stridsåtgärder vidtas mot arbetsgivare för att förmå arbetsgivaren att teckna överenskommelse med fackföreningen för att tillskansa arbetsplatsens eller sina egna medlemmar bättre arbetsvillkor, förhållanden och lönenivåer.

Enligt rikspolisstyrelsens egna riktlinjer i arbetsplatskonflikter är stor återhållsamhet motiverad och direkta ingripanden i fackliga stridsåtgärder skall inte ske utan att det betingas av ett väsentligt ordnings eller säkerhetsintresse (Se JK, DNr 1505-80-21, 2551-80-21, beslut 1981-04-27).

Fakta om branschen:

Hotell- och restaurangbranschen är en bransch med mycket organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet och oseriösa arbetsgivare. Branschen präglas av låg facklig organisationsgrad, osäkra anställningar, låga lönenivåer och tuff arbetsmiljö.

Mer information om polisingripanden i SACs fackliga blockader:

Polis har bland annat ingripit i SAC syndikalisternas fackliga blockader gentemot nedan angivna arbetsgivare inom Hotell och restaurangbranschen. Polis har enbart förhållit sig neutrala till SACs konflikt med McDonalds och i övriga fall agerat efter arbetsgivarens uppmaningar.

- Restaurang Fridays: SvD, SVT.

- Restaurang Josefine: Arbetaren, Arbetaren2, Fria.

- Restaurang lilla Karachi: Arbetaren.

- Restaurang Berns: Arbetaren, Arbetaren2.

- McDonalds: Östran.

SAC:s pressmedelande rakt av, se mer på Malmö26.

Intessant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .


För övrigt anser jag alla borde gå med i alfa-testningen av micro peer publishing!