2008-04-13

Vad var det jag sa?

I förra posten varnade jag för konsekvenserna av feminismens allians med den kristna värdekonservativa högern (eller snara tysta medgivande till några avfällingars allians). De som tvivlar kan nu läsa Charlotta Levay :-(

Notera hur samma elitistiska ûberperspektiv som brukar användas för att rättfärdiga att horor inte ska ha rättigheter används för att ifrågasätta kvinnor som gjort abort. Jag hoppas många av de som brukar krama sexköpslagen känner kalla kårar efter ryggen och börjar ifrågasätta sitt resonemang. Jag känner kalla kårar efter ryggen i alla fall.

Det är tragiskt att det finns fattigdom, missbruk, oönskade graviditeter, dåliga familjeförhållanden etc. Det är tragiskt att folk mår dåligt både av omständigheter och av egna val. Men det är ingen lösning eller hjälp att omyndigförklara, överförmyndiga, förtrycka och förfölja. Dels kan ingen annan göra bättre val, inte ens för de som kan tyckas ha gjort dåliga val, dels minskar folks förmåga och möjlighet att göra motstånd när deras val motarbetas. Ge istället stöd, erbjud hjälp, erbjud alternativ och framför allt visa solidaritet med och respekt för den kamp de berörda själv driver utifrån sina egna val. Det är enda vägen mot förbättring.

Föga överaskande ger Petra Östergren ett bra svar.

Intessant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar