Det händer saker, dels rapporter om ett bizart fall horstigma i svensk rättsskipning. Dels har jag fått in lite sena kommentarer i ett tidigare inlägg: akuhujan och sexuella tjänster. Börjar med de senare.
Ia
Ia ifrågasätter min definition på våldtäckt, mer precist den lösryckta formuleringen "Om någon samtycker till att ha sex de inte vill ha så är det fortfarande inte våldtäckt" med:
Jo. Det kan det visst vara. På 60-talet förekom exempel på en dom med en kvinna som kämpat i en kvart mot en våldtäktsman och sedan gett upp - han dömdes inte för våldtäkt.
Nu känner jag inte fallet, men om någon tjatat i en kvart och sedan fått samtycke så är det inte våldtäckt nej. Har denne inte fått bara ett nej utan även en uppmaning att sluta tjata så är det möjligen sexuella trackaserier - men för den skull inte våldtäckt om ett samtycke senare ges.
Har upvaktningen varit våldsam och offret gett upp motståndet efter 15 minuter... Ja, då anser jag det är våldtäckt. Hur juridiken ställer sig om alla sexuella närmanden är efter att motståndet getts upp törs jag inte spekulera i.
Lite senare kommer följande:
Och jag tycker att ditt försvar för torskarna faller under samma kategori. Du vill inte lägga något ansvar på dem. Vilket går igen i detta: "Även folk som utsatts för incest måste få bestämma över sig själv och göra sina egna val. Undantag kan göras för akuta tvångsbeteenden som är väldigt destruktiva." (Vem ska bestämma vilka akuta tvångsbeteenden som är tillräckligt destruktiva? Varför ska det helt plötsligt göras undantag? Var inte regeln att alla skulle få göra sina egna val? Inklusive incestoffer?) Himmelriket för sexköpare. Hon vill ha sex med mig, hon har ju sex med mig. I teorin kan du få allting du säger att gå ihop, men i praktiken blir det ganska djävulskt.
Ia ställer frågan själv, "Vem ska bestämma vilka akuta tvångsbeteenden som är tillräckligt destruktiva?". Det är en svår fråga vem som har rätt att bestämma när någon ska omyndigförklaras, det är en svår fråga vem som ska bestämma vad som är bra för dom när de är omyndigförklarade. Mitt svar är att det bör göras så sällan som möjligt, vid fall där beteende är både uppenbart destruktivt och uppenbart okontrollerat. Rimligen av vetenskaplig expertis, men med insyn och möjlighet att kräva överklagan. Ia som vill att omyndigförklarande ska vara lättvindigt har långt större skäl att besvara frågan. Frågan om torskar spar jag till nästa lite mer sansade inlägg.
Undertäcket
Säger: "Jag tror på att hantera torskar lika skoningslöst som låt oss säga vilken arbetsköpare som helst, helt hårt och skoningslöst". Torskar är kunder, inte arbetsköpare. Det är hallickar som motsvarar arbetsköpare. I de fall ingen hallick finns, är det naturligtvis olika från fall till fall vem som har övertag. Men ett anställningsliknande förhållande är det troligen sällan.
Undertäcket fortsätter: "Hur de prostituerade sedan väljer att organisera sig det tänker inte jag lägga mig i, jag menar att man organiserar sig bäst efter sina egna förutsättningar". Just det! Där är jag helt enig. Så låt oss lämna till sexarbetarna att slutgiltigt ta ställning på hur de ser på torskarna.
Att "bekämpa torskarna", "förbjuda torskarna", "bekämpa horor", "förbjuda horor".... Det är bara olika sätt att säga samma sak. Angriper vi torskarna 'utifrån' angriper vi hororna, gör deras vardag svårare och farligare. Det är ett ofrånkomligt faktum. Det för oss in på bizarheter i media:
Tre medelålders damer
Tre medelålders damer har med att solarium som täckmantel sålt sex. Inget olagligt med det i sig, och enligt rapporten i SvD hade inget mer upprörande hänt. Men det störde tydligen moralens väktare bland polisen, så de satt till alla resurser och all sin fantasi. Med lite kreativitet lyckas de få bandinspelningar där de ömsesidigt hjälpsamma damerna berättade om varandra, Viola - ett hållbart fall av koppleri. Kom sen att hävda att inte lagstiftningen är stigmatisk, att den inte vänder sig mot hororna, att den inte gör tillvaron svårare för horor.
Det är sorgligt, hur länge ska detta få fortgå? Hur brutal och väletablerad kriminalitet ska vi dra på oss innan vi tar förnuftet till fånga, innan vi visar sexarbetare lite respekt och solidaritet?
Läs mer om sexarbete på Planeten sexarbete.
Andra bloggar om: hora, sexarbete, prostitution, feminism
"Torskar är kunder, inte arbetsköpare. Det är hallickar som motsvarar arbetsköpare. I de fall ingen hallick finns, är det naturligtvis olika från fall till fall vem som har övertag. Men ett anställningsliknande förhållande är det troligen sällan."
SvaraRadera- Idag finns det som du skriver prostituerade som säljer sin arbetskraft, helt utan mellanhänder. Men jag menar att se torskar som kunder, blir inte lite det som att se prostituerade som småföretagare?
Inte för att det blir relevant för den fortsatta diskussionen, men jag tyckte det va bra att du rättade mig så jag får chansen att omformulera mig om att torskar skulle likställas med arbetsköpare.
- För visst köper sexköparen den prostituerades arbetskraft. Och hallicken skulle i mina ögon hellre likställas med ägaren av produktionen, men nu är det ju så mycket mer komplicerat än så här då alla relationer sedan måste knytas an till patriarkatet och resten av kapitalets kategorier, som inte förts in i diskussionen än.
Hej vännen!
SvaraRaderaJag uppskattar verkligen din blogg! Man får verkligen tankar och styrka från den.
Men jag håller int emed om att man ska behöva göra motstånd i 15 minuter innan man ger upp och 'låter' mannen våldta en. 15 minuter är vääldigt lång tid. jag skulle inte klara av att brottas så länge, max ca fem minuter...
kram i alla fall
Ursäkta att jag tagit så lång tid på mig att svara, missat de här inläggen. Har prenumererat på mitt eget kommentarsfeed nu så det ska förhoppningsvis inte hända igen.
SvaraRaderaunder täcket: Jo... egna företagare är nog oftast rätt liknelse. En del har faktiskt egen firma och betalar skatt (även om prostitutionen bokförs som något ännat). Men jag tror det hör till undantagen.
anonym: Jag anser inte att det ska krävas 15 minuters motstånd. Jag hör till dom som tycker lagen bör baseras på samtycke så man ska inte ens behöva säga nej. Har man spelat med (flörtat, hånglat etc) och inte vill vara med längre så får man väl lov att säga nej - för att dra tillbaks det underförstådda samtycke man redan gett.
Men det är värt att notera att dagens lagstiftning kräver motstånd. Är ingen jurist men jag tror att en ansats att flytta sig och sedan bli fasthållen räcker... Det krävs i vart fall inga 15 minuters brottningsmatch.