Stigmalagen tydligjord

Signaturen Totte tar i en kommenterar på Att arbeta som eskorts inlägg Kopplerilagens egentliga syfte upp en intressant fråga. Tottes fru säljer sex, vad kan han göra för att hjälpa henne utan att bli skyldig till koppleri? Kan han ta namn på kunder för att öka säkerheten? Svaret är oklart.

Det är precis den aspekten som gör lagstiftningen till en ren stigmalag. Den gör horor oberörbara, man ska inte ha med dom att göra. De ska frysas ut, nekas stöd, hjälp, säkerhet, all kontakt med samhället. Det gör horor isolerade, sårbara för utnyttjande och övergrepp. Det jämnar vägen för hallikar, tvångsarbete, människosmuggling. Horor kan inte rapportera avarter de ser, eller kanske ens saker de utsätts för själv, för då riskerar hela deras liv att slås i spillror. Med sexköpslagen kan inte köparna anmäla och vittna heller, vi får hoppas några är hjältar nog att tippsa anonymt. Syftet sägs vara något annat, men den praktiska konsekvensen talar sitt tydliga språk.

Frågan är om man säkert kan bo ihop med en hora över huvud taget. Delar man på hyra och andra gemensamma kostnader - gör man inte vinning på sexhandeln då? Betalar man allt själv - gynnar man inte sexhandeln då?

Det bästa är att vara *väldigt* diskret och om de uppdagas, hålla hårt fast vid att man inget visste. Det verkar vara vad som räddade polisen Stefan... Men bara lekmännen köpte det... Vi får se hur rond två går. Fortfarande är osäkerheten om vad dagens lagstiftning betyder stor. Det begränsar horors möjlighet till motstånd, isolerar dom från solidaritet, skapar utrymme för kriminalitet.

Att man tvingas vara hemlig gör en sårbar. Sårbar för avslöjanden och därmed utpressning. Det finns sexarbetare som berättar om poliser som pressar till sig gratis sex 'för att inte avslöja nått'. Att vara hemlig begränsar också möjligheten att yttra sig, ge sin syn på saken. Det försvårar alla försök att göra motstånd, inte minst i organiserad form. Maktlösheten är stor, och den skapas av lagen!

Det angivna syftet med lagen är det motsatta, att skydda horor från utnyttjande. Men olagligheten gör bara medhjälpare kriminella och horor mer sårbar. Generellt, ju hårdare straff, desto brutalare kriminalitet, desto viktigare blir det att med hot och våld tysta vittnen. Risken för straff mer eller mindre rättfärdigar att medhjälpare tar mycket pengar som kompensation för risken. Även om det inte rättfärdigar våld så riskerar det att göra det till en naturlig del av verksamheten.

Lagen bygger på den verklighetsfrämmande idén att det inte finns kvinnor som kan tänka sig att frivilligt delta i sexuella lekar mot betalning. Det bygger på att det inte heller finns kvinnor i behov av pengar som anser att det är det bästa tillgängliga alternativet. Lagen förutsätter att all prostitution är tvång och övergrepp. Därmed riktas inte samhällets resurserna mot att bekämpa det som verkligen är tvång och övergrep. Därmed försvåras det för frivilliga horor att skydda sig mot tvång och övergrep. Därmed ges våld och tvång utrymme att breda ut sig.

Sexköpslagens syfte sägs vara att påverka attityder. Men i längden kommer lagstiftarnas verklighetsfrämmande retorik att väga lätt mot lagstiftningens praktiska konsekvenser. De praktiska konsikvenser som säger, ja skriker att:

• En kvinnas värde är avhängigt hennes beteende. Beter hon sig ovärdigt är hon en värdelös hora.
• Horors rättigheter behöver man inte bry sig om.
• På horor behöver man inte lyssna.
• Med horor kan man göra som man vill och de får skylla sig själva.

Det är knappast ett feministiskt budskap, och det kommer inte att påverka synen på könen i någon positiv riktning. Första punkten berör inte bara hororna, den begränsar och pressar tillbaks alla kvinnors frihet och handlingsutrymme.

Intressant?

Andra bloggar om: hora, koppleri, sexköpslagen, feminism, prostitution