När jag slöbläddrade i en aftonbladet en tung morgon efter midsommar såg jag följande kommentarsvärda under SMS:AT
Finns det verkligen inga feminister som vill höja min, den unga hemmafruns, status eller måste jag kämpa ensam? /Frida
Vill du vara hemafru och hittar en man som vill försörja dig så är det väll fritt fram. Att bara ägna sig åt hem och familj för sin försörjning är en ren lyxtillvaro, och jag kan väl förstå att den lockar. Har man inkomster så det blir över kan jag förstå det bekväma i att ha en partner som bara tar hand om hem, barn och en själv också. Det är nån form av kombinerad hemhjälp och privat lyxhora som det måste vara trevligt att ha om man har råd. Men skulle Jag stå för all försörjning blir det att damma av en gammal hemafrusmanual från 50-talet. Inköp, damsugning och tvätt får skötas på min arbetstid. När jag kommer hem och ska ompysslas ska inget störande oväsen föregå!
Och nej, jag menar inget illa med hora, det framgår nog om du läser mina övriga inlägg, det är bara vad det är helt enkelt.
Gämfört med de stackars dubbelarbetande föräldrarna är man också hutlöst gynnad som hemafrufamilj. Man får ett helt barnbidrag fast det bara är en som jobbar och betalar skatt. Det de dubbelarbetande föräldrarna betalar i skatt för de timmar de har barnen på subventionerat dagis är också långt mer än subventionerna. Dagis borde vara gratis och inget barnbidrag till hemmafrufamiljer om det skulle vara någon rättvisa i systemet.
Rätt till sjukvård har du också trotts att du väljer att inte jobba. Folkpension också! Den är dock snål så se till att din man betalar en privat pensionsförsäkring åt dej, i den förhanlingen bör du krasst räkna med att bli utbytt mot en fräschare lyxhora om ca 20 år, bara som ett vänligt råd.
För även om det är en bekväm lyxtillvaro så har den sina nackdelar i form av beroende på grund av ingen egen inkomst. Men det är ditt val och dina problem att överväga och lösa. Medelklass bladdret om självförverkligande kan du glömma. Att ta hand om hem och familj är väl så självförverkligande som ett genomsnittligt kneg.
Skulle det gå åt pipan har du som ensam morsa rätt till bostadsbidrag och stöd från soc fast du valt att inte jobba och betala skatt tidigare. Den vänligheten bjuder jag gärna på. För rätten att själv få välja är viktig och en grundtrygghet om ens val går åt pipan är också viktigt, vare sig det beror på otur eller dåliga val. Det kan vara värt att få kosta lite.
Men Frida, status? Om du väljer att vara ett bihang till din partner så beror naturligtvis din status på hur häftig partner du skaffar. Jag kan inte för mitt liv förstå varför feminister ska ragga upp en flottare man åt dej... Den biten får du fixa själv! För ändamålet är det nog bättre att studera porr än modemagasin. Lycka till Frida!
Andra bloggar om: feminism, hemmafru, hora, prostitution
Varför anser du att barnbidrag inte ska betalas utifrån ena förälderns yrkesval? Hemmafru eller inte så är barnbidraget helt frikopplat från inkomstprövning av föräldrarna och skapat för att barn ska få åtminstone en lägsta nivå oavsett föräldrar.
SvaraRaderaBörjar du inkomstpröva barnbidrag så skapas en snedvridning i valmöjligheter hos föräldrarna genom att vid brytgränser kan bli olönsamt att arbeta.
Det var bara en jämförelse över hur gynnade familjer med hemmafru är jämfört med dubbelarbetande familjer. Hemmafru är inget yrke, andra familjer tar hand om precis samma saker på sin fritid.
SvaraRaderaOm partnern betalar lön till sin hemmafru och den beskattas så är det ett yrke.
En fråga kanske är vad som ska ge status. Vad man gör, hur bra man gör det, för vem man gör det och vad man får ut av det, är ju en grundmatris. Enklare är det att förklara det som ju mer eftertraktat ngt är och ju exklusivare det är destå mer status. Detta leder till föreställningen om att det handlar om ett nollsummespel där någons höga status är beroende av någon annans låga status. Inklusion vs exklusion. Men så är det så klart inte. Ok då det är det visst,fast ge det en chans. För lösningen ligger att man hittar sin egna lilla grupp som ser ner på alla andra grupper som ser ned på en själv. På så sätt får alla känna status och bekräftelse i sin egna gemenskap. Mer går tyvärr inte att hoppas på i vår värld.
SvaraRaderaBloggande är ett bra exempel på hur det fungerar. Man startar en blogg och hejar på alla som tycker som en själv och kastar japaner på alla andra. Men finns det andra statusprameterar för en bloggare? Enligt den tidigare nämnda matrisen så skulle bloggaren se ut ungefär så här:
Vad man gör:
Skriver texter på utefter max två åsikter och ser belägg för dem i allt från kaffesump till att motståndare inte håller med.
Statusbetyg:
+ intellektuellt och konstnärliga dimensioner i skrivandet.
+ nytt och teknologiskt medium
- odiskriminerande medium (alla kan skriva vad som helst!)
Hur bra man gör det:
Man är lika bra som den bästa på sitt område! Eftersom man "snor" eller delar åsikter med dem man tycker har bäst åsikter, retorik och argument.
Statusbetyg:
+ Man verkar lika smart som det smartaste man snubblat på.
- Finns igen orginalitet i innehåll utan i bästa fall endast i form och utförande. Är man orginell och tilltalande blir man automatiskt kopierad.
För vem man gör det:
Det finns en åsiktsberoende "bloggosfär" som läser och kommenterar allt och alla bloggar. Normalläsaren är ändå en undersysselsat person som arbetar vid en dator och som har ett personligt intresse i vad som är ämnet för bloggen.
Statusbetyg:
+ Likasinnade bekräftar varanda och besökstatistiken är alltid öppen för en selektiva perception.
- Inavel leder till mental dekadens som smittar av sig till andra sociala sammanhang.
- Bloggar har ingen eller oklar inverkan på fysiska, faktiska och praktiska ting. Insändare i tidningar har fortfarande överträffad politisk tygnd i bevisad relevans för människor i "verkligheten". Med andra ord wannabe-stämpelvarning på bloggeri.
Vad man själv får ut av det:
Många bloggar i sökandet efter en bekräftelse och en validering av sin förståelse av världen och sin samtid. Andra för att visa upp sig.
Statusbetyg:
+ Del av en demokratisk vision om "åsikternas marknadsplats".
+ Personligt utvecklande / bekräftande
- Tjänar inga pengar.
- Man är med största sannorlikhet en illustration av en pinsam självpåtagen expert som är mer intresserade av åsikter än av kunskap.
...
Ok, jag kollrade bort mig lite där. Kanske man ska runda av och knyta ihop säcken med en liten slutsats.
I bloggosfären finns åsiktsbesatta personer som får rabiesfits för minsta oansenliga sak. Men allt står och faller på vettigheten i folks huvuden. Och här är det en hel del som står på huvudet.
Först vill jag knattra ned om människosynen bakom hemmafrun. Man är tydligen vad som får maten på bordet. Är du hemma och gift är du lyxhora men är du gift, hemma och sjukskriven är du bara sjukskriven. Konsekvent men knappast tilläpligt. Den totala avsaknaden av tanken att det skulle finnas något i stil med en kärleksrelationer som bygger på en känsla större och beständigare än en orgasm; en solidaritet vidare att den når alla sammanhang i tillvaron; att man värdesätter sitt liv i upplevelser och ömhet i första hand och erkänner pengar att vara lika mycket ett hinder som ett medel att betyda något för dem man älskar - får mig att tycka synd om dig. Men sorgligast är att det är BARNBIDRAGSNIVÅN HOS HEMMAFRUAR SOM ÄR DET KLURIGA FÖR PETER!
Nu när jag lagt märke till att det var ett tag sedan RL skrev här misstänker jag att hon numera skaffat en kärleksrelation och släppt detta med horfixeringen och slutligen tappat räkningen på transaktionerna av ömhetsbetygelser och kärleksbekräftelser. Må det gjort dig vara lycklig!
*gratis kram*