Framsteg i sexarbetardebatten.

Debatten om sexarbetare kan ibland kännas tråkig. Vi som är för sexarbetares rättigheter får ständigt samma mothugg. När ett motargument motbevisats så kommer nästa, när alla avverkats så blir det tyst ett tag. För att sedan börja om från ruta ett. Det kan kännas tröstlöst. Men det verkar ändå ha effekt. För varje varv i debatten blir det färre och färre motståndare, och nya suportrar. Det verkar ändå finnas en långsiktig positiv effekt.

Att sexarbetarna nu organiserat sig i SANS och fått upp en riktigt bra hemsida i www.sans.nu kommer säkert att stärka den positiva effekten. Just nu befinner sig debatten i en stiltjeperiod, med det poppar ändå upp enstaka inlägg, och de är övervägande possitiva.

Politiken

Mycket glädjande är att det så sakta även börjar röra sig inom politiken. Lindskog, som sitter i Grön Ungdoms förbundsstyrelse, vågar framföra possitiva åsikter om sexarbetares rättigheter. Det är uttryckligen som privatperson, men det är ändå ganska banbrytande och modigt av Lindskog. Stort beröm! Responsen verkar även överaskande positiv. Kanske kan 'grön frihet' bli en kraft i svensk politik. Dock kommer Socialdemokraten Daniel med en gammal invändning bland kommentarna:"

Hur många kvinnor från Ukraina, Nepal och Moldavien känner du som frivilligt valt att sälja sina kroppar i Sverige och Norge?
Att vara motståndare till sexhandel handlar inte om någon annan moral än den att tanken om att ingen skall behöva använda sin sexualitet till något den riskerar att fara illa av.
Det är egentligen inte konstigare än begränsade öppettider på Systemet.

Fakta!

De flesta sexarbetare som åker till väst för att jobba gör det frivilligt. Dansk polis uppskattar att 99% kommer frivilligt. Den slavhandel som ändå finns ska naturligtvis bekämpas. Det vore bättre att polisen ägnade sig åt det istället för att sätta dit sexarbetare som hjälper varandra för koppleri! Av den slavhandel som finns går 3/4 till annat än sexuellt slaveri. Se mer på SANS sida om Mäniskohandel.

Problemet med de utsatta

Men frivilligt är ett rellativt begrepp. Det finns sexarbetare som gillar sitt jobb, De finns de som gör det av desperation på grund av fattigdom, psykiska tvångsbeteenden eller drogproblem. De allra flesta ligger där emellan, ser på sitt jobb som de flesta andra arbetare. Men visst är det lätt att känna medlidande med minoriteten som gör det på grund av desperation. Men det är ett totalt feltänk att det skulle motivera förbud.

För förbud, oavsett om vi förbjuder säljare eller kunder, gör sexarbete farligare, tvingar ut sexarbetare i skummare miljöer, öppnar upp för kriminell inblandning. När vi gör sexarbete farligare, besvärligare, mer skambelagt med stigma- och trackaserilagar så är det främst de mest utsatta kvinnorna som drabbas. Det är de som har minst val som kommer att härda ut längst, ta de största riskerna, den värsta skamstämpeln. För deras alternativ blir inte bättre för att vi kränker deras rättigheter och gör sexarbetet värre, för att vi gör deras möjlighet att kämpa för förbättringar obefintlig. När jag hör om gatuprostituerade som på grund av sexköpslagen bara har en sekund på sig att avgöra om de ska lita nog på en kund för att hoppa in i deras bil vill jag spy!

Även bland kunderna finns alla kategorier från trevliga och snälla till otrevliga och en liten minoritet föraktfulla, våldsamma och farliga. Även här är det lätt att förstå vilka som blir kvar längst när vi gör förhållandena sämre, och vad det gör för de kvarvarande sexsäljarnas situation och deras möjlighet att välja kunder.

Nog bryr jag mig om alla kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, vilket måste inkludera rätten att sälja sexuella tjänster. Nog bryr jag mig om även deras kunders rättigheter. Men det skulle bara rendera något enstaka blogginlägg. Det är de cyniska förföljelserna mot de mest utsatta som gör frågan viktig nog att skriva om så mycket som jag gör.

Hedersmoral

Sexskräck och horhat gör att få vill befatta sig med horor, den svenska hedersmoralen är tydlig - horeri är skammligt, något av det skammligaste av allt. Men jag är ledsen alla föräldrar med hedersprestige, er kvinnoförtryckande hedersmoral måste ge vika. Ni måste leva med risken att era döttrar väljer att bli horor och det är eran skyldighet som föräldrar att respektera dom endå. För horor måste ha rättigheter dom med, de måste kunna skapa sig trygga arbetsförhållanden. Främst för de mest utsatta som har väldigt dåliga alternativ, vi kan inte offra deras trygghet, inte utsätta dom för än värre plågor, bara för att skydda er hedersmoral.

Intessant!

Andra bloggar om: prostitution, heder, sexarbete, frihet, feminism